easyfairs

Program 29 november

Konferensprogram 29 november

Mötesplats Samhällssäkerhet har ett brett utbud av aktuella seminarier. Här finner du programmet för konferensens andra dag.  
Talarna kommer släppas löpande. 

Programinnehåll, tid och sal
9.30-10.45
Sal: M2

9.30: The 7 Deadly Sins of Emergency Management

I varje kris utmanas människa och system att möta nya utmaningar och utstå nya prövningar. För även om krisen vid första anblicken kan te sig vara den andra lik är bakomliggande faktorer såsom robustheten i systemen, kunskapen hos de ansvariga och förmågan hos de som utför hanteringen ofta mycket olika. Gemensamt är dock att samhället av varje kris kan ta med sig lärdom och erfarenhet för att när nästa prövning kommer vara lite bättre förberedd.

I USA är myndigheten Federal Emergency Management Agency (FEMA) ansvarig för den nationella krishanteringen. Under 2009-2017 var Craig Fugate myndighetschef och ledde bara under 2011 den nationella krishanteringen vid över 80 nationella kriser och 2012 under orkanen Sandy som drabbade över 20 stater och bland annat gjorde New York översvämmat och strömlöst.

  • Vilka kriser har format det amerikanska krishanteringssystemet och hur anpassas systemet i takt med att samhället och krisens karaktär förändras?
  • Vilka är de viktigaste erfarenheterna från hundratals nationella kriser?
  • Hur ser framtiden ut för det svenska krisberedskapssystemet och vilka förmågor behövs utvecklas för att bättre möta framtidens kriser?

Medverkande: 

Craig Fugate, former Administrator FEMA

 

10:15: Framtiden för svensk krisberedskap

Medverkande: 

Ola Slettemark, Samverkan Storstockholmsregionen

Bengt Sundelius, MSB 

Anna Johannsson, fil.dr. och universitetslektor på Mälardalens högskola

c

Craig Fugate

former Administrator FEMA

Craig ledde under åtta år den amerikanska katastrofhanterings- 
myndigheten FEMA. 
Hans erfarenhet av kriser och katastrofer är massiv – under sin tid som chef för FEMA ansvarade han för hanteringen av hundratals naturkatastrofer. 

Ola Slettenmark

Samordnings-
chef Samverkan
Stockholms-
regionen

20 års erfarenhet av aktörsgemensam krishantering i teori och praktik. Är en av sju operativa samverkans- koordinatorer i regionen, ledde den gemensamma samverkansstaben vid attentatet på Drottninggatan 7 april. 

b

Bengt Sundelius

MSB

Professor i statskunskap samt strategisk rådgivare till MSBs generaldirektör. Han har varit forskningschef vid Krisberedskapsmyndigheten samt vid FOA och grundade Crismart, nationellt centrum för krishanteringsstudier vid FHS. Han har författat skrifter om krishantering, säkerhet och internationellt samarbete.

 

a

Anna Johansson

Mälardalens högskola

Anna Johannsson, fil.dr. och universitetslektor på Mälardalens högskola. Hon har tidigare arbetat som analytiker på MSB där hon arbetat med regeringsuppdraget om stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland och resultatmål för individens behov i kris. Hon har även arbetat med utredning och forskning på Storstockholms brandförsvar, Statens räddningsverk, Karlstad och Umeå Universitet.


Kl. 11.15-12.15
Sal M7

Säkerhet i Östersjöområdet

Svaret på den ryska militära upprustningen har inte låtit vänta på sig. Natoländerna upprustar och förstärker sin militära närvaro i Baltikum och vårt närområde. I norr samövar norska förband med amerikanska marinsoldater och likaså de nordiska flygstridskrafterna. Den ökade militariseringen av Östersjön är tydlig om än ännu bara i sin linda.

Den svenska försvarspolitiska återgången till ett svenskt nationellt totalförsvar flyttar hem vårt fokus och tydliggör att vi nu också måste värna våra säkerhetsintressen. En återuppväckt totalförsvarsplikt, ökade anslag till försvaret och en återplacering av permanent militär trupp på Gotland är några av de åtgärder som Sverige nu genomför i syfte att öka förmågan och höja tröskeln mot en potentiell angripare.

  • Hur ser Försvarsmakten på säkerhetsutvecklingen i Östersjöområdet?
  • Hur ska Sverige hantera nationella säkerhetsintressen i relation till lokala och regionala behov?
  • Hur agerar en kommun eller en region inför en allt mer osäker utveckling i närområdet?
Medverkande

Robert Dalsjö

forskningsledare FOI

Robert Dalsjö är forskningsledare vid FOI. Robert forskar med fokus på aktuella politisk-militära frågor, vilket för närvarande är nationella intressen, tröskelförsvar/avskräckning och Östersjösäkerhet. 

Meit Fohlin

Regionstyrelsens
ordförande 
Gotland (S) 

Meit Fohlin blev i somras regionstyrelsens ordförande (S) på Gotland. Hon har varit förtroendevald sedan 2010. Hon har en yrkesbakgrund som bland annat rektor, ridhuschef och studie- och yrkesvägledare.

j

Jonas Haggren

Försvarsmakten

Chef Lednings-

stabens Inriktnings-

avdelning. 


Kl. 11.15-12.15
Sal M2

Erfarenheter från terrorattacken på Drottninggatan

Vi var förberedda på att det skulle kunna hända också oss. Samhället var övat och scenariot inte okänt. Flera hävdade att det inte var en fråga om utan när. Fem personer miste livet och ett femtontal skadades. Många påverkades. Det var en chock för samhället. Terrorattentatet på Drottninggatan visade hur brutalt och urskillningslöst terrorismen kan slå till – mitt på dagen, en fredag, i vår huvudstad.

Det var också många som agerade. Polisen, räddningstjänsten och sjukvården. Väktare och taxichaufförer. Restaurangägare och butiksbiträden. Röda korsets frivilliga och vanliga människor. Och många fler. Samhället prövades, agerade och hanterade situationen.

Med perspektiv på händelsen söker också samhället utvärdera och lära av attentatet.

  • Var samhället förberett för en terrorattack?
  • Vilka är de främsta erfarenheterna från hanteringen av attentatet?
  • På vilket sätt förebygger vi ytterligare attentat i Sverige?
Medverkande

Jesper Ackinger

Säkerhets-
direktör,
Stadslednings-
kontoret,
Stockholm stad

Jesper är sedan augusti 2017 säkerhetsdirektör i Stockholms stad. Jesper har senast varit projektchef för Vinter-OS och Paralympics 2026 och dessförinnan projektchef för stadens organisation under Eurovision Song Contest 2016.

Ola Slettenmark

Samordningschef Samverkan
Stockholms-
regionen

20 års erfarenhet av aktörsgemensam krishantering i teori och praktik. Är en av sju operativa samverkans- koordinatorer i regionen, ledde den gemensamma samverkansstaben vid attentatet på Drottninggatan 7 april. 

m

Mikael Berkesand

kommissarie

Mikael arbetar som samordnare på Operativa enheten i region Stockholm. Hans huvudområde är idrottsrelaterad brottslighet men arbetar även i staben vid större händelser som t.ex. Drottninggatan 7/4. Han ett förflutet som regional insatsledare vilket innebär att man operativt leder större händelser.


Kl. 11.15-12.15
Sal M8

Cloud Hopper – ett molnbaserat it-angrepp

Ett omfattande cyberangrepp har riktats mot flera organisationer och myndigheter bland annat i Sverige. Angreppet fick namnet Cloud Hopper och riktades mot i huvudsak offentlig verksamhet, IT, kommunikation, sjukvård, energi och forskning. Det är tydligt att vår ökade grad av digitalisering och it-beroende också medför nya typer av risker och hot. I detta fall pågick troligen angreppet under flera år och möjliggjordes bland annat av bristande rutiner, avsaknad av ett systematiskt informationssäkerhetsarbete och en allt för låg säkerhetsmedvetenhet hos såväl organisationer som hos enskilda individer. Angreppet var omfattande och mycket sofistikerat och kan lära oss mycket om framtida informations- och cybersäkerhetsarbete och hur vi kan skydda oss.

  • Vilka lärdomar fick vi av att utvärdera Cloud Hopper-angreppet?
  • Hur säkra är svenska organisationer och verksamheter mot cyberangrepp?
  • Vilka åtgärder bör aktörer i olika nivåer ta för att bäst skydda sig mot cyberhot?
Medverkande

Jörgen Sandström

IT/
Digitaliseringsdirektör

Chef på enheten för digitalisering/ stadsledningskontoret i Västerås stad och arbetade innan det som sektionschef på Sveriges kommuner och landsting.

Daniel Erlandsson

Cyber Security, PwC 

Daniel ansvarar för Threat Intelligence inom PwC. Han är expert på hotanalyser och motståndarkunskap inom cyberområdet. Daniel har tidigare en lång bakgrund inom den militära underrättelsetjänsten.

c

Christer Jansson

Head CoE Cybersecurity,
Capgemini
s

Stefan Strömberg

fd lagman, Regeringskansliet

Expeditionschef i Justitiedep. 1995-98, General-
direktör i Domstolsverket 1998-2004, Rikspolischef 2005-07, lagman i Göteborgs tingsrätt 2009-13 och i Stockholms tingsrätt 2013-17. Utredare bl.a. av implementering av NIS-direktivet.


Kl. 11:15-12:15 
Sal E8

Workshop 

Beslutsfattande i kris 

Det är en återkommande utmaning för krishanteringsaktörer att fatta bra beslut under tidspress. Vid allvarliga händelser eller kriser är tidspressen ofta stor och vi måste kunna fatta snabba beslut baserat på begränsat med information. Avvaktar vi med att fatta beslut för att vi inte anser oss ha tillräckligt mycket information blir det svårare att ta kontroll över händelsen och vi riskerar att uppfattas som passiva. Fattar vi istället beslut snabbt är risken att vi fattar fel beslut och därigenom, i värsta fall, förvärrar krisen. 

Under seminariet beslutsfattande i kris får deltagarna öva på sin förmåga att fatta bra beslut under tidspress och med begränsat med information. Seminariet avslutas med en paneldiskussion kring beslutsfattande i kris.

Medverkande
c

Klas Lindström

VD, 4C Strategies

Klas Lindström är VD för 4C Strategies AB och har över 15 års erfarenhet av att öva, utbilda och utveckla metoder inom områdena risk-, kontinuitet- och krishantering, för både privat och offentlig sektor. 

c

Caroline Säfström

Konsult,
4C Strategies

Caroline Säfström är konsult på 4C Strategies inom risk-, kris- och kontinuitetshantering. Hon har mångårig erfarenhet av såväl nationellt som internationellt arbete inom samhällsskydd och beredskap, samt konflikthantering.


Kl. 11.30-12.15
Sal M1

Unga offer, förövare och lösning

Unga människors säkerhet är särskilt intressant. Inte minst eftersom unga inte sällan är både offer och förövare. Men unga kan också vara lösningen. I den globala arenan är FN:s resolution 2250 om ungas roll i säkerhetsskapande ett erkännande av att unga också måste vara en del i processen för varaktig fred och säkerhet. I det lokala perspektivet innebär detta att en väg mot ökad trygghet för alla i utsatta områden kan vara att låta även unga röster göras hörda.

  • Vilka är drivkrafterna bakom att unga hamnar i kriminalitet?
  • Vad krävs för att samhället ska kunna skapa säkerhet för unga?
  • Hur kan unga vara en del i att skapa säkerhet?
Medverkande

Christoffer Carlsson

Institutet för Framtidsstudier

Christoffer Carlsson är forskare och fil.dr. i kriminologi. Hans expertområden är kriminella karriärer och våldsbejakande extremism.

Maj Pettersson

Fryshuset, Projektledare för Fryshusmodellen för ungas delaktighet 

Statsvetare med inriktning på konstruktioner av ”vi” och ”dem” utifrån geografiskt tillhörighet nationellt i Sverige. Arbetar för Fryshuset runt om i Sverige med att öka ungas delaktighet och skapa förståelse om vikten att inkludera unga som uppfattar sig långt utanför samhället med en låg tillit till samhället. 

Fredrik Gårdare

Kriminal-
kommissarie,
Polismyndigheten 

Kriminal-
kommissarie som sedan 1994 arbetar med särskilda insatser mot gängkriminalitet lokalt, nationellt och internationellt. För EU-kommissionen ordförande i utvecklingsprojekt mot gängkriminalitet.


Kl. 11.30-12.30
Sal M6

En trygg livsmedelsförsörjning

Vi är beroende av att få maten serverad. Och det krävs inte särskilt mycket för att rubba en precis process av ”just in time”-leveranser och högt importberoende. Sanningen är den att Sverige inte är självförsörjande utan importerar stor del av vårt livsmedel, och vi är inte lagerhållande utan beroende av en väl fungerande flöden av logistik, kommunikation, infrastruktur och drivmedel. Svårigheten i systemet är komplexiteten i leveranskedjan, tomma beredskapslager och det delade ansvaret för att få maten på bordet.

  • Vilka förutsättningar finns för en trygg livsmedelsförsörjning?
  • Vilka krav ställer totalförsvaret på samhällets uthållighet?
  • Hur kan näringslivets aktörer ta ansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning?
Medverkande

Camilla Eriksson

SLU

Camilla Eriksson, fil.dr., forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet driver ett forskningsprojekt med titeln ”Kan vi producera mat i händelse av kris, sårbarhet och resiliens i svenskt lantbruk”. 

Johan Ahlström

Västerås stad

Johans roll i Västerås stad är att ansvara för krisberedskaps-
planeringen där ansvaret ingår för Civilt försvar och försörjningsberedskap. Han har jobbat där i åtta år och innan dess har jag en bakgrund från ICA Sverige AB. Han går även som TiB och ingår i Samverkansområde transporter.

t

Therese Frisell

Handläggare krisberedskap, Livsmedelsverket 

Veterinärexamen 1995. Arbetat på Livsmedelsverket sedan 1998. Arbetat med krisberedskap sedan mitten av 1990-talet och sedan 2010 särskilt med Livsmedelsverkets samordningsansvar inom livsmedelsförsörjning.

Thomas Bertilsson

LRF

Enhetschef på LRF med ansvar för LRFs arbete inom näringspolitik och äganderätt. Har arbetet på LRF med sedan 90-talet med bland annat utbildning, internationellt samarbete samt EUs jordbrukspolitik. Fokus just nu ligger på den svenska livsmedelsstrategin.  


Kl. 13.30-14.30
Sal M8

Informations- och cybersäkerhet i samverkan

I takt med att allt mer kommunikation och informationsdelning sker via nätet ökar kraven på samhällets förmåga att möta och hantera ökade risker med digitalisering. Från den enskildes integritet och säkerhet, via det digitala företagets viktiga know-how till den offentliga verksamhetens funktionalitet, hantering av journaler och annan känslig information.

På lika sätt som prövningen skär genom samhället såväl vertikalt som horisontellt måste också våra lösningar för en robust informations- och cybersäkerhet också vara tillgänglig för flera. Samverkan är även inom detta område en förutsättning för att på ett resurseffektivt sätt öka vår motståndskraft.

Emellertid är inte cybersäkerhet enbart en fråga för Sverige. Tvärtom finns ett behov av att se utmaningen från ett större globalt perspektiv och genom internationellt samarbete kan kunskapsutbyte och gemensamma standarder vara en lösning.

  • På vilket sätt kompletterar informations- och Sveriges cybersäkerhetsförmågor varandra och hur ser samverkan ut mellan de centrala aktörerna?
  • Hur arbetar kommuner för att säkerställa en hög informations- och cyberssäkerhetsförmåga?
  • Hur bidrar Sverige internationellt för att skapa standarder för cybersäkerhet?
Medverkande

Christer Samuelsson

Senior Advisor Information Security, CGI Sverige

I rollen som senior rådgivare på CGI hjälper Christer deras kunder med strategier, förstudier och analyser inom informationssäkerhet. Han har även erfarenhet av globala säkerhetsfrågor med ett lokalt perspektiv.

r

Richard Oheme

Verksamhetschef, MSB

Chef för verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

f

Fredrik Wallin

Talesperson FRA

Fredrik Wallin
är talesperson på FRA och har varit verksam på
FRA i 20 år, bland annat
som analytiker. 

e

Erik Zouave

Analytiker, FOI

Erik Tristan Zouave är Analytiker vid FOI och forskar på rättsliga aspekter av teknologi, IT-, cybersäkerhet, och underrättelsesystem. Han är Research Fellow vid Citizen Lab och Google Policy Fellow. 

Fredrik Robertsson

CIO, Försvarsmakten

Kl. 13.30-14.30
Sal: M7

Så får vi fart på övningsverksamheten

Genom övningar prövas samhällets förmåga att möta och hantera kriser. Men övningsverksamhetens i sig är också en utmaning att planera, genomföra och utvärdera på ett effektivt sätt. Med fortsatt höga krav på den lokala och regionala krishanteringsförmågan måste också verktygen för och kunskapen om övningsverksamheten hela tiden underhållas.

Inför kommande större totalförsvarsövning och sektorsövergripande övningsverksamhet så krävs också att de lokala och regionala aktörerna förbereder sig för att på ett effektivt sätt kunna ta del av och bidra till övningen. Att öva på att öva får i detta sammanhang ett eget värde.

  • Hur kan lokal och regional övningsverksamhet utvecklas för att bättre öva samhällets förmåga att möta kriser?
  • Vilka verktyg är tillgängliga för att underlätta övningsverksamheten på lokal och regional nivå?
  • Hur kan övningsverksamheten utformas för att öva samhällets olika nivåer på ett effektivt sätt?
Medverkande
c

Klaes Lindström

VD, 4C Strategies

Klas Lindström är VD för 4C Strategies AB och har över 15 års erfarenhet av att öva, utbilda och utveckla metoder inom områdena risk-, kontinuitet- och krishantering, för både privat och offentlig sektor. 

Gabriella Rentsch

MSB

Kl. 13.30-14.30
Sal M6

Trygg energiförsörjning

Hela vårt samhälle är beroende av energi till vardags – i tider av höjd beredskap och krig kommer kraven på en trygg energiförsörjning att öka ytterligare. Sverige har återigen ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, vilket blottar sårbarheter ur perspektiv som i ett par decennier varit lågt prioriterade. Dessutom innebär nya ägandeformer att samhällsviktig verksamhet styrs av rent ekonomiska intressen. Därför krävs nu att nya band knyts mellan privata företag och det offentliga. Till del för att säkerställa totalförsvarets krav på energiförsörjning av samhällsviktig verksamhet och till del till stöd för Försvarsmakten. Dessutom möjliggör också ett förnyat samtal att utbyta kunskap och erfarenheter om hur ansvariga aktörer på mest effektivt sätt skapar förutsättningar för en robust energiförsörjning för Sverige i såväl kris som krig.

  • Vilka är de grundläggande förutsättningarna för en robust och trygg energiförsörjning?
  • Hur påverkar en mer osäker omvärldsutveckling vår energiförsörjning och vilket stöd och incitament till de privata aktörerna behövs för att möta totalförsvarets krav på energiförsörjning?
  • Hur samverkar kommunen med privata aktörer för att skapa en robust energiförsörjning lokalt?
Medverkande

Peter Dahl

CEO Sinfra & FVU ab

Tidigare Svensk Fjärrvärme, de sista åren som Vice VD. Han har varit expert i två statliga utredningar och arbetat internationellt med energifrågor både i form av branschrepresentant och på uppdrag av staten.  En central del idag är arbetet med att minska sårbarheten i försörjningskedjorna till medlemmarna. 

h

Henrik Wingfors

Enhetschef 
Energisystem 

Henrik är enhetschef Energisystem på kansliet till branschföreningen Energiföretagen Sverige. På enheten Energisystem ligger alla medlemsfrågor kring elberedskap, cybersäkerhet och fysiska säkerhetsfrågor kopplat till el- och värmeproduktion och el- och värmedistribution.

Mikael Toll

Chef trygg
energiförsörjning,
Energimyndigheten

Lång och bred erfarenhet av att förebygga och lindra negativa samhällskonsekvenser på grund av störningar och avbrott i energiförsörjningen i vardagen, vid kris och inför höjd beredskap. 

p

Per Everhill

Public Affairs, 
Tekniska verken
Linköping

Tekniska verken är ett av Sveriges största kommunägda energiföretag som bl.a bedriver produktion & distribution av el, fjärrvärme och biogas. Per har arbetat 15 år i energibranschen med bl.a erfarenhet från orkanen Gudrun.  


Kl. 13.30-14.30
Sal M1

Säkerheten först på plats

Bilderna från terrorattentatet den 7 april av poliser med dragna vapen som springer genom folkmassan mot Drottninggatan bevisar inte bara situationens allvar utan också behovet av att samordnat minimera riskerna för de blåljusenheter som först når en olycks- eller brottsplats. Tydligt är att samordning mellan ansvariga aktörer är en nyckel för att skapa säkerhet. Genom gemensamma lägesbilder och informationsdelning kan insatsernas kvalité öka och riskerna för den enskilda minska.

  • Vilka är de generella erfarenheter av terrorattentatet på Drottninggatan som kan öka säkerheten för blåljuspersonal på plats?
  • Är blåljuspersonalen förberedd med kunskap och utrustning för att möta särskilt hotfulla situationer?
  • Hur kan säkerheten öka i det operativa skedet med hjälp av ny teknik och utbildning?
Medverkande

Niklas Haglund

Tjänsteman i Beredskap, Stockholms läns landsting

Arbetar på EKMB som har ansvaret för planeringen av den katastrof-
medicinska beredskapen i Stockholm. Niklas ansvarar för CBRNE-frågor och är regional övningsledare för landstinget. Har ett förflutet på akutbilen i Stockholm men har också arbetat på polishögskolan, räddningsverket och Socialstyrelsen.

Jan Wisen

Biträdande avdelningschef, MSB

På MSB sedan 2012, först som strategisk rådgivare och sedan 2014 bitr.chef för avdelningen för utveckling av beredskap. Har innan dess sedan 1973 arbetat i flertalet befattningar inom kommunal räddningstjänst, varav 15 år som brandchef/räddningschef, bl a i Storstockholms brandförsvar. Även kortare perioder på Länsstyrelsen, Luftfartsverket och Brandskyddsföreningen.

m

Mikael Berkesand

kommissarie

Mikael arbetar som samordnare på Operativa enheten i region Stockholm. Hans huvudområde är idrottsrelaterad brottslighet men arbetar även i staben vid större händelser som t.ex. Drottninggatan 7/4. Han ett förflutet som regional insatsledare vilket innebär att man operativt leder större händelser.

m

Mikael Tärnlund

2Secure

Mikael har sin bakgrund i Försvarsmakten, därefter arbetade han under fem år inom privata säkerhetsbranschen i Mellanöstern. Mikael är på 2Secure chef över det affärsområdet som bland annat ansvarar för utbildningar kopplat till riskresor samt 2Secure Response Team.

a

Andreas Ahnlund

2Secure

Andreas har sin bakgrund i Försvarsmakten, därefter arbetade han under 10 år inom privata säkerhetsbranschen i Mellanöstern och startade bland annat upp det första privata ambulansbolagets i Irak. På 2Secure är han operativ chef över utbildningar samt 2Secure Response Team.

s

Svante Borg

Förbundsdirektör, 
Storstockholms brandförsvar (SSBF)

Svante har tidigare arbetat som försäkringsdirektör i Försäkringskassan. Han har en bakgrund som överste och regementschef inom Försvarsmakten. SSBF är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänsten åt tio kommuner i Stockholm.


Kl. 13.30-14.30
Sal E8

Workshop

Brand i infrastruktur under mark

För att korta avstånd, för att frigöra mark till annan bebyggelse eller för att skydda kritisk verksamhet eller infrastruktur, byggs fler och fler tunnlar och undermarksanläggningar. En brand under mark kan få stora konsekvenser både för personsäkerheten och ur ett ekonomiskt perspektiv samt skapa ett stort massmedialt intresse. Vid brand under mark är utrymningsvägen är ofta lång och en räddningsinsats en utmaning för räddningstjänstens personal. RISE Safety leder sedan årsskiftet ett samverkansinitiativ med flera organisationer och myndigheter – TUSC – Tunnel and Underground Safety Center. TUSC initierar och genomför behovsnära forskning inom området.

Under seminariet får deltagarna i grupp diskutera utmaningarna, behoven och möjliga lösningar tillsammans med forskare och representanter från TUSC.

  • Hur kan ny teknik nyttjas för att stödja utrymning och räddningsinsats vid bränder under mark?
  • Hur ser morgondagens brandskydd ut i anläggningar under mark?
  • Vad är framtidens forskningsbehov?
Medverkande
m

Mia Kumm

RISE

Mia forskar om bränder i tunnlar på RISE Research Institutes of Sweden (fd SP Sveriges tekniska forskningsinstitut) med särskilt fokus på säkra och effektiva räddningsinsatser inom RISE initiativ TUSC – Tunnel and Underground Safety Center. Mia är en av initiativtagarna till KCBU – Kompetenscentrum för brandsäkerhet i undermarksanläggningar och var en av de drivande i forskningsprojektet METRO där fullskaliga brandförsök med tåg i tunnel genomfördes. 

p

Per Rohlén

Brandingenjör

Per har mer än 20 års erfarenhet som brandingenjör inom operativ räddningstjänst och har varit observatör för Räddningsverket (nuvarande MSB) vid bränder i utländska tåg- och vägtunnlar. Per har jobbat som räddningsdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholm och har medverkat vid projekteringen av brandskyddet på bland annat Botniabanan och i Hallandsåstunneln.


Kl. 13.45-14.30
Sal M2

Upplevd, faktisk och verklig trygghet

Var tredje ung kvinna känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. Och statistiken vittnar om att trakasserier och sexualbrott ökat. Behovet av att skapa faktisk trygghet och verklig säkerhet, i synnerhet för unga kvinnor, är viktigt inte minst för att effektivt kunna hantera den upplevda osäkerheten.

  • Hur påverkas tryggheten av en samhällsdebatt som skiljer mellan upplevd och faktisk trygghet?
  • Finns det faktiska skäl till ökad otrygghet?
  • Hur kan vi som samhälle skapa verklig trygghet?
Medverkande

Åsa Irlander Strid

Brå

Åsa Irlander Strid arbetar som biträdande chef för Enheten för statistiska undersökningar på Brottsförebyggande rådet (Brå) och är projektledare för Nationella trygghetsundersökningen (NTU).

c

Carin Götblad

Regionpolischef, Polisregion Mitt

Carin Götblad är jurist och polischef och sedan 2015 är hon regionpolischef för Polisregion Mitt, innefattande Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län. 

z

Zozan Inci

Ordförande, 
Sveriges kvinnojourer 

Ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks sedan 2015. Att få vara röstbärare för kvinnor, tjejer och barn som inte har möjligheten att höja sina röster vad gäller mäns våld känner Zozan är en stor ära.

e

Elisabeth Dahlin

Generalsekreterare,
Rädda Barnen 

Generalsekreterare för Rädda Barnen sedan 2008. Bakgrund från UD, senast som Ambassadör och chef för Partnerskap för globalt ansvar. Har tjänstgjort på de svenska ambassaderna i Zambia, Brasilien och Vietnam samt i FN och Europarådet.


Kl. 15.00-16.00
Sal M7

Sjukvård i kris och krig

En storskalig olycka eller ett terrorattentat ställer krav som vardagens resurser inte är förväntade att hantera. Attacken på Drottninggatan prövades Stockholms sjukvårds förmåga att snabbt agera för att samordna och prioritera sina resurser. 

I det fullskaliga kriget är bilden än mer komplicerad, behoven större och fördelning av resurser och prioritering av patienter allt mer omfattande.

  • Hur generiskt är det svenska sjukvårdssystemet inför händelser utanför vardagen?
  • Vilka erfarenheter finns i sjukvården efter terrorattentatet 7 april?
  • Vad kommer den återupptagna planeringen för höjd beredskap att innebära för sjukvården?
Medverkande

Jessica Lindberg

Chef Enheten för
Katastrofmedicinsk beredskap,
EKMB, Stockholms läns landsting

Arbetat med frågor som kvalitet, patientsäkerhet och säkerhetskultur. Har ansvaret för planeringen av den katastrofmedicinska beredskapen och har även ansvaret för TiB-organisationen för hälso- och sjukvården.

c

Claes Ivgren

Chef för Försvars-
medicinavdelningen
vid Högkvarterets
Produktionsstab.

Legitimerad veterinär och överste. Chef för försvarsmedicin i Försvarsmakten.


Kl.15.00-16.00
Sal M8

Teknikutveckling och vår framtida krishantering

Maktförskjutning, teknikutveckling, klimatförändringar, urbanisering och migration är några av de megatrender som kommer att forma vår framtid såväl globalt som lokalt. Redan nu är symptomen av flera av dessa trender synliga och de kommer bli allt mer tongivande framöver.

En sak som är säker är att vårt sätt att förstå, öva och hantera kriser i framtiden kommer att innebära helt nya tekniska hjälpmedel. Nya digitala kartjänster för att underlätta samverkan och förståelse, mer effektiva datorer och metoder för att snabbt kunna hantera stora informationsflöden och smartare kommunikationslösningar till såväl den enskilde som till det stora antalet.

  • Vilka är de främsta trenderna för teknikutvecklingen inom säkerhetsområdet?
  • Vilka typer av tjänster och lösningar kommer användas i framtida krishantering?
  • Vilka nya digitala tjänster är tillgängliga redan idag för att underlätta krishanteringen?
Medverkande

Alexander Jarl 

Head of Research,
4C Strategies

Alexander Jarl är innovations-
ansvarig för beredskapsmjukvaran Exonaut och har flera års erfarenhet av att designa krishanteringslösningar för kunder inom försvar, rättsväsende, kommun och företag.    

J

Johan Ekblom

Metria AB

Johan har sedan år 2000 arbetat inom området geografisk information och GIS kopplat till samhällssäkerhet. Geoanalyser och geografisk intelligens är en viktig del av krisberedskapens alla faser.

m

Mats Fröjdenlund

Esri National Security Team

Mats Fröjdenlund arbetar som KAM inom försvar och nationell säkerhet på Esri Sverige. Han har lång erfarenhet av branschen och god kunskap om hur modern GIS-teknik underlättar när det behövs som mest.

n

Nicklas Haglund

VD, Basalt AB

Nicklas är grundare av Basalt AB och har bakgrund som teknisk konsult och projektledare. Nicklas fokus ligger på företagsledning, försäljning och marknadsfrågor.

e

Erna Danielsson

Docent i Sociologi,
Mittuniversitetet, RCR

Erna är docent i sociologi, med inriktning organisering, ledning och samverkan vid krishantering. Arbetar med utveckling av RCR Lab, en miljö för forskning om och utveckling av bl.a. krisövningar.

m

Magnus Bång

Docent i Informatik
vid Institutionen
för datavetenskap,
Linköpings universitet  

Magnus forskar kring tekniklösningar med fokus på IoT och AI i "Effektiva räddningsinsatser på framtiden skadeplats" – ett 5-årigt forskningsprogram stött av MSB.


Kl. 15.15-16.15
Sal M2

Erfarenheter från AURORA

Under två veckor i september genomför Försvarsmakten den största övningen i sitt slag på över 20 år. Totalt omfattar övningen fler än 19 000 personer och syftar till att öva Sveriges förmåga att värna vårt lands gränser mot ett angrepp. Genom övningen stärker Försvarsmakten sin förmåga och påskyndar utvecklingen av ett nytt totalförsvar av landet.

  • Hur väl svarade övningen mot de förväntningar som fanns innan?
  • Vilka var det viktigaste erfarenheter övningen gav?
  • Hur utformar Försvarsmakten kommande övningsverksamhet med lärdom av Aurora?
Medverkande

Thomas Karlsson

Överste, Försvarsmakten

Planeringschef och biträdande övningsledare AURORA 17.


Kl. 15.15-16.15
M6

Tillgänglig och säker kommunikation vid kriser

Sedan flera år har modellen för den svenska alarmeringstjänsten varit under utredning. Förutom organisatoriska frågor behandlar den pågående 112-utredningen också förutsättningarna för en ny teknisk plattform för kommunikation och samordning. 

Samtidigt pågår en diskussion om de tekniska förutsättningarna för kriskommunikation – vad gäller såväl tillgänglighet som att informationsdelningen är säker. De befintliga systemens begränsningar kan genom ny teknik utvecklas. Möjligheterna för att komplettera dagens Rakel-system är många men kräver en gemensam samsyn på behov och ekonomisk ram.

  • Hur kan en framtida alarmeringstjänst vara organiserad?
  • Vilka krav på säker kommunikation ställer en samhällskris?
  • Vilka är krisberedskapens aktörers behov av och krav på säker kommunikation?
Medverkande
g

Gunnar Bergström

Tjänsteägare för 112 och krisberedskapstjänster, SOS Alarm

Ansvarig för alarmeringsavtalet med staten samt SOS Alarms 112-råd och Krisberedskapsråd. Medlem i MSB:s Centrala Räddningstjänstforum och Rådet för samhällsviktiga kommunikationstjänster.

Robin von Post

CTO på Sectra Communications

Vid en kris är säker och snabb kommunikation av yttersta vikt. Robin har mer än 15 års erfarenhet av att omsätta försvars och myndigheters kommunikationsbehov i säkra produkter.

Åsa Sundberg

VD Teracom

Teracom sänder ut radio och tv, samt levererar säkra, robusta och moderna kommunikationslösningar till företag, myndigheter och organisationer i Sverige.

m

Minna Nyman

verksamhetschef för Rakel och ledningssystem

Minna Nyman är verksamhetschef för Rakel och ledningssystem och har arbetat i verksamheten sedan 2011. Hon har arbetat med utveckling av samhällets krisberedskap sedan 2006, på Försvarsdepartementet och MSB.

m

Mats Lundbäck

CTO Telia Sverige

Aldrig är behovet av säkra kommunikations-

lösningar så viktigt som i krissituationer. Telia har i över 160 år kopplat upp Sverige och levererar säker kommunikation via Sveriges bästa mobilnät och mest utbredda fibernät.


Kl. 15.15-16.00
Sal M1

Individens förmåga att hantera kriser

Hur vi som enskilda och i grupp agerar när krisen kommer är avgörande för hur snabbt samhället kan återfå funktionaliteten. Genom att vara förberedda kan vi minska effekterna av krisen för oss själva men också tillgängliggöra resurser för varandra. Som komplement till samhällets resurser kan den enskildes stöd också ena och samla oss som samhälle i en prövande tid.

Inom ramen för kampanjen ”Krisberedskapsveckan” belystes den enskildes ansvar vid krisen. Över hela landet genomfördes arrangemang och initiativ för att öka kunskapen om och förberedelse inför en samhällskris.

Till del handlar individens ansvar i krisen om vår egen krisberedskap i hemmet. En tidshorisont som ofta används som riktlinje för hur länge den enskilde förväntas klara sig utan stöd från samhället är 72-timmar. Tillgång till dricksvatten, värme och mat kommer att vara tre grundläggande områden var och en av oss bör säkerställa att vi kan uppbringa när krisen kommer.

  • Vilka erfarenheter kan samhället ta med sig efter Krisberedskapsveckan?
  • Väderrelaterade händelser, terrorattentat och krig – hur kommunicerar man kring den enskildes beredskap ur olika perspektiv?
  • Vad bör individen ha för kunskap och utrustning föra att också klara ett längre oberoende?
Medverkande

Christina Andersson

MSB

Christina Andersson arbetar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med riskkommunikation och är projektledare för kampanjen Krisberedskapsveckan som genomfördes för första gången 2017. 

Misse Wester

Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, Lunds Universitet

Misse är doktor i psykologi och innehar en gästprofessur på Lunds universitet. Hennes forskning kretsar kring hur vi tänker om risk och hur vi beter oss i en kris. 

s

Sara Hedrenius

Svenska Röda Korset 

Sara Hedrenius Tematisk rådgivare, Svenska Röda Korset. Hon har de senaste 20 åren arbetat med krisberedskapsfrågor och är specialiserad på krisstöd.


Kl. 15.15-16.15
Sal E8

Workshop 

Gemensamma grunder för samverkan och ledning i krig? 

Workshopen syftar till att skapa en inledande dialog om hur tillämpliga de gemensamma grunderna är i en krigssituation. I ett scenario i gråskalan utmanas Sveriges säkerhet av främmande makt. Snart kan en konflikt utveckla sig och det är dags att förbereda landets förmåga för att effektivt kunna möta hotet.

  • Vilka är möjligheterna och utmaningarna att tillämpa de ramverk som de gemensamma grunderna utgör i en sådan situation?
Medverkande
f

Fredrik Revelj 

Senior konsult Combitech AB

Fredrik har arbetat med krisberedskap på alla nivåer i samhället under 18 år och medverkade i projekt LoS. Nu ägnas den mesta arbetstiden åt arbete med civilt försvar.

a

Carina Forslind

Senior konsult Combitech AB

Carina arbetar inom samhällets krisberedskap med att utveckla organisationers förmåga att samverka och leda, genom utbildning och information för olika målgrupper. Carina deltog i Projekt LoS 2012-2014.

j

Johan Gert

Handläggare, MSB

Johan Gert arbetar vid MSB med utveckling inom samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Johan deltog i MSB:s regeringsuppdrag ”Ansvar, samverkan, handling”, efter skogsbranden i Västmanland 2014.

Har du frågor gällande programmet? Vänligen kontakta programansvarige: 

070-733 07 52