easyfairs

Program 28 november

Konferensprogram 28 november

Mötesplats Samhällssäkerhet har ett brett utbud av aktuella seminarier. Här finner du seminarieprogrammet för konferensens första dag.
Talarna kommer släppas löpande. 

Seminarieinnehåll, tid & sal

Kl. 9.30-10.45
Sal M2

Plena

Ett nytt totalförsvar av Sverige

Det är återigen dags att förbereda vårt land för krig. Den ryska regimens militära upprustning gick fortare och var mer effektiv än många kunnat förutse. Dessutom skedde samtidigt som Sverige rustat ner försvaret och vänt blicken bort från vårt eget land och vårt närområde.

Trots förhoppningen om ett fredens Europa visade den ryska annekteringen av Krim 2014 att Ryssland är berett att utan respekt för grundläggande internationella konventioner och med militära medel nå sina politiska mål. Det förändrade dramatiskt situationen för vår egen säkerhet. Politiskt finns en stor enighet om att Sverige nu måste rusta upp försvarsförmågan. Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra med utgångspunkt i försvaret av det egna landet. Totalförsvarsförmågan ska återupptas, med såväl militära som civila komponenter, men denna gång ska förmågan anpassas till en allt mer komplex hotbild och syftar till att säkra ett samhälle som är allt mer beroende och sårbart.

  • Vilken är den politiska visionen för ett modernt totalförsvar?
  • Hur ska samhällets resurser användas i gråskalan mellan kris och krig?
  • Hur organiseras bäst samhället för att kunna hantera fredstida kriser, gråzonssituationer och krig?

 

9:30 Invigning och välkomstord

Nils Svartz, vik generaldirektör MSB

Gunilla Glasare, avdelningsdirektör SKL

Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar


09:35 Ett totalförsvar för ett nytt samhälle

Jan Salestrand, statssekreterare

Övergripande beskrivning av utvecklingen av ett nytt totalförsvarssystem med fokus på nationellt försvar.

  • Är de höjda anslagen tillräckliga för att nå målen inom innevarande försvarsbeslutsperiod och är ytterligare anslagsökningar att vänta inför kommande period?
  • I vilket tidsperspektiv ser regeringen att utvecklingen av ett modernt totalförsvar ska nå målet?
  • Anser regeringen att hela samhället, inklusive näringsliv och civilsamhälle, är tillräckligt inkluderat i utvecklingen av ett nytt totalförsvar?


10:00 Så bygger samhället Sveriges säkerhet

Nils Svartz, vik generaldirektör MSB

Gunilla Glasare, avdelningsdirektör SKL
Jonas Haggren, Chef Ledningsstabens Inriktningsavdelning Försvarsmakten

En övergripande diskussion om de utmaningar som utvecklingen av ett nytt totalförsvar mött med fokus på hur vägen ser ut framåt.

  • Upplever aktörerna att de politiska direktiv som nu givits med de höjda anslag som beslutats är tillräckliga för att nå tillräcklig målen för totalförsvaret inom nuvarande försvarsbeslutsperiod?
  • På vilket sätt anser aktörerna att hela samhällets bredd inkluderats i processen, inklusive näringsliv och civilsamhälle?
  • Finns det tillräckliga direktiv och resurser för att ur ett lokalt kommunalt perspektiv bygga totalförsvarsförmåga inklusive försörjningsfrågor och befolkningsskydd?


10:30 Vägval inför stora utmaningar

Annika Nordgren Christensen, försvarspolitisk debattör

Ann Ödlund, FOI

Kommentarer till ovanstående programpunkter med särskilt utgångspunkt i dimensionen försvarsförmåga och civilt försvar.

Medverkande
c

Nils Svartz

General-
direktör
MSB

Nils Svartz är vikarierande generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som utvecklar samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser samt samordna planeringen av civilt försvar.

m

Maud Holma von Heijne 

General-
sekreterare
Folk och Försvar

Maud har tidigare varit affärsområdeschef i flera olika konsultbolag inom Försvars- och Samhällssäkerhetssektorn, på Stockholmsmässan samt olika positioner på FMV. 

g

Gunilla Glasare

Direktör SKL

Gunilla Glasare är direktör på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I Gunillas portfölj ingår bland annat samhällsplanering, infrastruktur, krisberedskap, civilt försvar och räddningstjänst.

a

Ann Ödlund

Forskare, FOI

Ann Ödlund är förste forskare vid FOI. Ann har en utbildningsbakgrund inom beteende-
vetenskap och organisationspsykologi. De senaste åren har hon genomfört studier inom totalförsvar och civilt försvar.

j

Jan Salestrand

Stats-
sekreterare 
Försvars-
departementet

Tidigare officer i Flygvapnet, bland annat flottiljchef vid Jämtlands flygflottilj och chef för Försvarsmaktens högkvarter. Utsågs till statssekreterare i Försvarsdepartementet i oktober 2014.

Annika Nordgren Christensen

Försvarspolitisk
analytiker,
Tjäderns Byrå

Annika Nordgren Christensen är fristående försvarspolitisk analytiker och har bland annat genomfört en statlig utredning om Försvarsmaktens personalförsörjning.

j

Jonas Haggren

Försvarsmakten

Chef Lednings-

stabens Inriktnings-

avdelning. 


Kl. 11.15-12.15
Sal M7 

Hur bygger vi trygga och säkra samhällen?

Särskilt utsatta områden, segregation och miljonprogramsområden – kan samhällsplanering och nybyggnation bygga in säkerhet i det nya samhället? Genom att planera för att minska segregation kan missförhållanden överbryggas och trygghet skapas.

Utöver detta diskuteras i samhället också en möjlighet att privata aktörer kan komplettera polismyndigheten och bidra till ordning och bevakning av offentliga platser för att skapa säkra områden. 

  • Hur kan en medveten stadsplanering skapa säkerhet för invånarna?
  • Hur påverkar tillgängligheten och kvalitén på grundläggande samhällsfunktioner såsom vårdinrättningar, skolor och fritidsverksamheter trygghet och säkerhet?
  • Hur kan privata aktörer genom övervakning och bevakningstjänster bidra till ökad säkerhet?
Medverkande

Olov Holst

Kommunstyrelsens ordförande (M)
Sigtuna kommun

Olov har bakgrund inom näringslivet, tio år som fritidspolitiker, fem år som heltidspolitiker och är kommunstyrelsens ordförande sedan den 22 september 2017. 

Anders Karlsson

Robert Bosch, Security Systems 

Specialist på intelligenta kameror, videoanalys och mjukvarubaserade övervakningssystem. Med 30 års erfarenhet av teknikstödda lösningar har han en bred kompetens inom säkerhets- och trygghetsfrämjande kameralösningar där han aktivt bidrar till framtida utveckling av såväl system som tjänster. 

r

Rolf Atterling

Projekt nattvandrarna/
Missing People

Social entreprenör till vardags. Engagerad i fler stora frivilligorganisationer. För tillfället tf Verksamhetschef i Nattvandrarna Sverige. Tidigare styrelsemedlem och verksamhetsledare i Missing People. Engagerad i Civilförsvarsförbundet Örebro m.fl. 

p

Pia Westford

Boverket

Pia har arbetat med samhällsbyggnadsfrågor sedan början av 1990-talet, bland annat på Boverket, MSB och KTH. Den senaste rapporten behandlar kommunal planering av skolor. Pia är bl.a. engagerad i referensgruppen för nätverket Säkra platser. Pia är arkitekt och dr i infrastruktur.

b

Bo Jensen

Säkerhetsstrateg Haninge kommun

Har arbetat som säkerhetsstrateg sedan 2007 i kommunen. Innan dess inom Södertörns brandförsvarsförbund som insatsledare och stabsbefäl. 

p

Pia Holmstrand

Avdelningschef
Räddningstjänsten
Karlstadsregionen

Pia Holmstrand, avdelningschef på Räddningstjänsten Karlstadsregionen, som organiserar räddningstjänst och samordnar internt skydd, trygghet och krisberedskap för Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstads, Kils och Munkfors kommuner.

Mats Brantsberg

Säkerhetschef
Örebro kommun

Kl. 11.15-12.15
Sal M2

Troll och alternativa fakta

Informationssamhällets ständiga flöde av nyheter och åsikter prövar oss som samhälle och individ – att värdera, granska och försöka förstå den information som når oss. När så vi märker att våra flöden inte längre utgörs av journalistisk objektivitet utan istället färgas av åsikter och medvetna försök att vilseleda väcks frågan om hur vi som medborgare kan skydda oss. För att å ena sidan värnar samhället rätten att tycka och ge utryck för åsikter som en grundläggande och värderad del i vår demokrati. Å andra sidan är det viktigt att också som samhälle kunna skilja åsikt från fakta och att demokratin inte förlorar medborgarens förtroende.

  • Hur använder extremistiska krafter den digitala arenan för att sprida hot, budskap och ideologi?
  • Hur kan journalistiken möta åsiktsrapporteringen och alternativa fakta?
  • Hur försöker trollen att påverka vårt samhälle och hur agerar de?
Medverkande

Åsa Larsson

Redaktör & grundare Viralgranskaren

Åsa Larsson är en av grundarna och redaktör för det svenska faktagranskar-initiativet Viralgranskaren. För projektet har hon vunnit Stora journalistpriset 2014 och fått utmärkelsen Årets folkbildare 2015.

m

Magnus Sahlgren

forskare FOI

Magnus Sahlgren är forskare på FOI och RISE SICS. Han har en doktorstitel i datorlingvistik och nuvarande forskning rör sig i gränslandet mellan datorlingvistik, maskininlärning, och artificiell intelligens. 

e

Eva Burman

Chefredaktör Eskilstuna Kuriren

Eva Burman är ansvarig publicist för tidningen Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning. Tidningen, som är flerfaldigt belönad för sin grävande journalistik, gjorde i våras en internationellt uppmärksammad granskning - Den svenska trollfabriken.

p

Patrik Oksanen

Politisk redaktör

Politisk redaktör för Hela Hälsingland/HT (C) samt tf Östersunds-Posten (C). Ledarskribent i MittMedia m inriktning på försvar- och säkerhetspolitik. Utsedd till årets ledarskribent av Dagens Opinion.


Kl. 11.15-12.15
Sal M8

En anpassad kriskommunikation

Förutom att hantera krisen måste också bilden av krisen hanteras. I ett digitaliserat medielandskap där klick och sociala delningar är allt mer drivande utmanas myndighetskommunikationen ytterligare. Alternativa kanaler och socialt styrda flöden medför en ökad risk att allmänheten inte får den information som krävs. Dessutom finns det också en risk att bilden av krisen formas i en negativ spiral som kan leda till ökad osäkerhet och en allt mer svårhanterlig krissituation. Därför är en modernt utformad kriskommunikation en central del i samhällets krishanteringsförmåga.

  • Hur har digitaliseringen förändrat hur samhället kommunicerar i krisen?
  • Vilka framgångsfaktorer finns det för en lyckad kriskommunikation?
  • Hur når kriskommunikationen genom informationsflödet?
Medverkande
t

Thomas Johansson

Kommunikations-
chef, SOS Alarm

Ansvarig för SOS Alarms kommunikation och samhällskontakter. Är också företagets representant i den pågående 112-utredningens expertgrupp.

l

Lasse Lähnn

Tematisk Rådgivare/
Nationell krisledning,
Svenska Röda Korset

Lasse Lähnn ansvarar för Röda Korsets krisledning vid nationella krisinsatser. Flyktinghösten 2015 var han Insatsledare i Malmö för Röda Korset och ledde Röda Korsets stora frivilliginsats.

v

Varg Gyllander

Mediechef 
Stockholmspolisen

Varg Gyllander är mediechef inom Stockholmspolisen. Han har många års erfarenhet av att hantera så väl stora som små kriser i verkligheten. Hans motto är att i grunden handlar framgång i krishantering om den interna kulturen.

a

Anna Nyman

Enhetschef, MSB

Anna Nyman är enhetschef på MSB:s operativa avdelning. Där ansvarar hon bland annat för MSB:s verksamhet att driva aktörsgemensam hantering på nationell nivå, såsom de nationella samverkanskonferenserna och krisinformation.se. I samband med händelser är Anna en av MSB:s operativa chefer. 

s

Stina Wessling

Kommunkationskonsult,
Wessling kommunikation

F d polis med erfarenhet av samordnad kriskommunikation vid kriser som svininfluensan, tsunamin, mordet på Anna Lindh och terrordådet på Drottninggatan. Författare till Handbok i kriskommunikation. 


Kl. 11.15-12.15
Sal E8

Workshop

Risk- och sårbarhetsanalys för kris och krig

I det systematiska säkerhetsarbetet finns en ofta väl utvecklad metodik för att utveckla risk och sårbarhetsanalyser. Genom analysen identifieras och prioriteras den samhällsviktiga verksamheten och med denna som grund vidtas åtgärder och beredskapsplanering. Beslutet om en återupptagen totalförsvarsplanering riskerar att hamna utanför ramarna för den ordinarie analysen. För att skapa ett effektivt och robust system utifrån ett lokalt, regionalt och nationellt totalförsvarsperspektiv krävs delvis nya verktyg för att överföra och utveckla beredskapsplaneringen på alla nivåer. Denna workshop övar deltagarna i att värdera och prioritera samhällsviktig verksamhet, analysera samhällsviktiga funktioner/åtaganden och hur detta kan kopplas till kontinuitets- och krisberedskapsplaneringen lokalt i en kommun eller länsstyrelse.

  • Hur kan samhällsviktig verksamhet identifieras utifrån också ett gråzons- eller krisperspektiv?
  • Vilka samhällsfunktioner och åtaganden är viktigast att upprätthålla under krigsförhållanden?
  • Hur kan ett totalförsvarsperspektiv stärka det kommunala krisberedskapsarbetet?
Medverkande
m

Michael Marklund

Affärsområdeschef
Samhällssäkerhet
Lloyd's Register

Har under 32 år, varav 26 år inom offentlig sektor i olika ledande befattningar arbetat med RSA, risk-, kontinuitets-, krishantering, civilt försvar, säkerhetsskydd, kriskommunikation, informationssäkerhet, räddningstjänst, försäkringar samt säkerhets- och trygghetsarbete på strategisk/normativ, taktisk och operativ nivå. I sina olika befattningar har ingått att utveckla olika typer metoder och verktyg för att skapa ett mer robust samhälle.

b

Bertil Håkanson

Principal Consultant,
Lloyd's Register

22 år i armen. De sista åren som kompanichef i underhållstjänst har gett god förståelse för de behov försvaret har vid en beredskapshöjning. Total erfarenhet på 48 år av totalförsvar, risk-, kontinuitets- och krishantering.

j

Jan-Peter Stål

Principal Consultant,
Lloyd's Register

Total erfarenhet på 51 år av totalförsvar, RSA, risk-, kontinuitets- och krishantering på lokal, regional och statlig nivå samt vissa inslag av internationell nivå.

p

Peter Zerpe

Principal Consultant,
Lloyd's Register

Total erfarenhet på 50 år av totalförsvar, RSA, risk-, kontinuitets- och krishantering på lokal, regional och statlig nivå.


Kl. 11.30-12.15
Sal M1

Ett modernt psykologiskt försvar

Psykologiskt försvar handlade förr om att säkerställa befolkningens försvarsvilja för att kunna möta ett väpnat angrepp mot vårt land. Men i takt med att konfliktbilden blir mer komplex måste begreppet omprövas, så att det blir relevant vid andra slags hot och risker. Det kan exempelvis handla om att samlas runt våra grundläggande värderingar när terrorismen utmanar vårt sätt att leva. Eller att enskilt och som samhälle se igenom påverkansförsök och källkritiskt granska det konstanta flödet av information.

På så vis blir vi alla en del av det psykologiska försvaret. Om samhället kan skapa motståndskraft och robusthet kommer bland annat att falla tillbaka på hur de ansvariga statliga aktörerna gemensamt kan bidra till stärkt förtroende för en värdegemenskap värd att försvara.

  • Vilka statliga aktörer har ett särskilt ansvar för ett nytt psykologiskt försvar?
  • Hur kan samhället bredd inkluderas för i modernt psykologiskt försvar?
  • Vilka är de största utmaningarna för att skapa motståndskraft i hela samhället mot påverkan?
Medverkande
m

Margareta Wahlström

Ordförande, Svenska Röda Korset 

Margareta Wahlström är ordförande för Svenska Röda Korset och har 35 års erfarenhet av internationellt humanitärt arbete. Hon har tidigare lett FN:s samordningskontor för humanitärt bistånd samt FN:s kontor för katastrofriskreducering. 

r

Robert Egnell

Professor,
Försvarshögskolan 

Robert Egnell är professor i ledarskap och chef för institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan. Forskningen ligger inom civil-militära relationer och samhällets säkerhet.

Mikael Tofvesson

Enhetschef, MSB

Kl.11.30-12.30
Sal M6

Samverkan vid händelser med stort antal avlidna

Den 7 april 2017 inträffade ett attentat i Stockholm när en person i lastbil körde i hög fart längs Drottninggatan. Vid attentatet dödades fem personer, tre svenskar, en belgisk och en brittisk medborgare. Flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004, är en händelse med ett stort antal avlidna där aktörer inom det svenska krishanteringssystemet ställdes inför mycket svåra uppgifter.

Omhändertagandet av avlidna vid en händelse med ett stort antal avlidna ställer särskilda krav på planering, kunskap och beredskap. Samverkan är ett nyckelbegrepp. Omhändertagandet måste beakta psykologiska aspekter och göras på ett respektfullt sätt. Det är också av central betydelse att beakta kulturella skillnader och önskemål från olika religioner. 

Under ledning av Polismyndigheten genomfördes under 2016/2017, i samverkan med ett stort antal intressenter, ett projekt med syfte att ta fram ett förslag till Planeringsunderlag för samverkan för händelser med stort antal avlidna.

  • Hur kan vi i Sverige förbereda oss för att hantera en händelse med ett stort antal avlidna?
  • Hur etablerar vi samverkan på och mellan olika nivåer i krishanteringssystemet?
  • Hur löser vi eventuella resursproblem vid en händelse med stort antal avlidna?
Medverkande
h

Håkan Lindberg

Konsult/projektledare

Lång erfarenhet av arbete med krisberedskap och katastrofmedicinsk beredskap inom Stockholms läns landsting.

u

Ulf Lernéus

Förbundsdirektör
Sveriges begravnings-
byråers förbund

Sveriges Begravningsbyråers Förbund är en medlemsorganisation för 430 begravningsbyråer. Ulf Lernéus, har arbetat inom begravningsbyråbranschen i över 30 år och desenaste 10 åren som direktör på Sveriges Begravningsbyråers Förbund.

Anna Jinghede

rättstandläkare/odontolog
Rättsmedicinalverket

Anna Jinghede är Rättsodontolog och Doktorand inom våldsforskning vid Rättsmedicinalverket i Stockholm. Hon har dessförinnan varit verksam vid Polismyndigheten som polis och kriminaltekniker.

Örjan Wallin

Handläggare krisberedskap
Myndigheten för
stöd till trossamfund

Ola Stoltz

sektionschef operativt
ansvarig för svenska
ID-kommissionen,
Nationella operativa avdelningen

 

 

 

Hans Melander

gruppchef,
samordnare i Svenska
ID-kommissionen,
Nationella operativa avdelningen

Kl. 13.00-14.00
Sal E8

Workshop 

Hur beskriver du antagonistiska hot mot informationssäkerhet? 

Att beskriva och bedöma hot mot informationssäkerhet är en svår uppgift. FOI har genomfört forskningsstudier avseende svårigheter kopplade till bedömningen av hot mot informationssystem. En slutsats från dessa studier är samstämmigheten vid bedömningar av sannolikhet och konsekvens är låg.
Den låga samstämmigheten medför att resultaten har begränsat värde som underlag för beslut kopplade till organisationers informationssäkerhet. Ett medel som kan ge bättre samstämmighet vid bedömning av hot är strukturerade beskrivningar, där det på förhand är givet vilka aspekter av hoten som ska beskrivas. Mallar för hotbeskrivningar kan också underlätta och minska personberoendet vid framtagandet av själva hotbeskrivningarna. För att underlätta beskrivning och bedömning av hot mot informationssäkerheten är det därmed väsentligt att avgöra vilka delar av hotbeskrivningen som är viktiga för att bedöma hotets sannolikhet respektive konsekvens. Detta utgör temat för denna workshop. 

Medverkande
j

Jonas Hallberg

Laborator Informations-
säkerhet
Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI)

Jonas är forskare och projektledare vid FOI. Forskningen är inriktad mot bedömning av informationssäkerhetsrisker samt hur egenskaper hos teknik, individer, grupper och processer påverkar informationssäkerhet.

Johan Bengtsson

Forskare FOI

Johan Bengtsson är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Forskningen är primärt inriktad mot metoder och verktygsstöd för bedömning av informationssäkerhetsrisker.

Henrik Karlzen

Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Civilingenjör (M Sc.) i IT från Chalmers. Forskare inom informationssäkerhet på FOI med fokus på riskanalys, informationssäkerhetskultur samt säker utveckling och förvaltning av IT-system.


Kl. 13.30-14.30
Sal M6

Hur skyddar vi befolkningen?

Var ska befolkningen ta vägen om kriget når också vårt land? Ansvaret för skyddsrummen är emellertid inte samhällets i första hand – utan den privata fastighetsägaren. Men efter årtionden av nedrustning och nya prioriteringar riskerar att skyddsrummen inte fått tillräckligt underhåll och blivit obsoleta. Det finns också en risk att dåtidens krav till del skiljer sig från dagens vilket i ett vidare perspektiv prövar om skyddet är tillräckligt. Inte minst i en tid då krigen tenderar att flytta in i städerna och konventionella metoder och krigets lagar negligeras. Och vem vet idag var skyddet finns att få? Uppdraget att inventera, behovsformulera och prioritera för det nya totalförsvarets krav på befolkningsskydd är svårt och omfattande. Och möjligen är det att informera och förankra kunskapen hos den enskilda en än större utmaning.

  • Hur god kunskap finns i kommunerna om tillgänglighet och funktionalitet i de befintliga skyddsrum och beredskapslagerdepåer som fortsatt är tillgängliga i det nya totalförsvaret?
  • Vilket skydd ska individen kunna förvänta sig att få från samhället under kris och krig?
  • Hur lyckas samhället att informera medborgaren om de åtgärder som finns tillgängliga inom ramen för befolkningsskyddet?
Medverkande

Bo Richard Lundgren

Strategisk
Rådgivare
Straterno

Bo Richard Lundgren har en lång yrkeserfarenhet av militärt och civilt försvar. Han har arbetat vid  FM, Arméstaben samt ÖCB, KBM och FHS. Han är jur. kand. och kapten samt ledamot av KKrVA. 

Å

Åsa Helldén Ruocco

General-
sekreterare 
Civilförsvars-
förbundet

Åsa har arbetat med kommunikation och ledarskap genom hela sin karriär, närmast på Gullers Grupp. Hon har haft ledande roller inom offentlig sektor men också för försvars- och säkerhetsföretaget Saab. Under tre år var hon även adjungerad professor vid Mittuniversitet.

o

Ove Brunnström 

MSB

Har under året medverkat i MSBs svar till regeringen vad gäller ”Befolkningsskyddets förmåga och anpassning till nutida förhållanden”. Arbetar förnärvarande med frågor som rör hot och våld mot blåljuspersonal samt samverkan vid pågående dödligt våld i publik miljö.

f

Fredrik Lindgren

Länsstyrelsen 
Uppsala län

Handläggare civilt försvar/totalförsvar. Tidigare forskningsledare vid FOI Försvarsanalys med fokus på krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar.


Kl. 13.30-14.30
Sal M7

Så gör vi verkstad av civilt försvar

Förväntningarna på ett nytt civilt försvar är höga. Inte bara det faktum att förmågan ska skapas med begränsade medel och inom snäva tidsramar utmanar – det civila försvaret ska dessutom ska utgå från ett modernt krisberedskapssystem och till del möta nya utmaningar och prövningar än tidigare. I många hänseenden betyder detta att det nya totalförsvaret av landet kommer att se annorlunda ut jämfört med det försvar som funnits tidigare.

För att nå framgång i utvecklingen krävs ett politiskt uppdrag och tillräckliga finansiella medel. Emellertid är det sannolikt så att den största utmaningen finns i att samhällets aktörer i alla nivåer bejakar sin roll, utformar sin förmåga robust och effektiv samt att denna utveckling sker i samverkan med andra.

  • Vad betyder en återupptagen totalförsvarsplanering i praktiken?
  • Vilka åtgärder behövs på lokal och regional nivå för att möta den nya politiska inriktningen?
  • Finns det tillräckliga tilldelade resurser för att nå framgång i utvecklingen av civilt försvar?
Medverkande

Malin Dreifaldt

Riksbilkårschef

Malin har erfarenhet av krisberedskap såväl statligt som kommunalt. Fokus ligger inom civil-militär samverkan, totalförsvar, RSA och frivilliga försvarsorganisationer. Sedan 2014 är hon Riksbilkårchef.

Markus Planmo

Expert krisberedskap, Sveriges Kommuner och Landsting

Markus Planmo arbetar med krisberedskap och civilt försvar i kommuner och landsting. Markus har bl.a. varit politiskt sakkunnig på Försvarsdepartementet och varit huvudsekreterare för den statliga Helikopterutredningen. 

m

Magnus Dyberg-Ek

Samordnings-
ansvarig civilt försvar,
GD-stödet vid MSB

Magnus har arbetat med krisberedskaps- och totalförsvarsfrågor vid olika myndigheter på regional och central nivå sedan slutet av 1990-talet.

t

Thord Eriksson

MSB

Thord Eriksson är samordnare av totalförsvars-
frågor i GD-stödet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

m

Mats Idberg

Post- och telestyrelsen

Mats Idberg är projektledare vid Nätsäkerhets-
avdelningen och Enheten för robusthet och beredskap.

r

Roland Sandelin

Trafikverket 

Nationell beredskaps-
planerare i Trafikverket. V. Ordförande Samverkansområde Transporter, SOTP. 2018 Ordförande i Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar, TP SAMS. 


Kl. 13.30-14.30
Sal M8

Hur skyddar vi valet?

Återkommande har västvärldens demokratier sett hur yttre krafter försökt påverka demokratiska val och så misstro mot det demokratiska systemet. Allvaret i den situation som utspelar sig i USA är stort och utmanar samhällssystemet i grunden. När förtroendet för den demokratiska processen är lågt riskerar medborgaren, oberoende av valutgången, att på sikt förlora tilltron till systemet i sin helhet.

  • Vilka lärdomar har Sverige dragit av hur demokratiska val påverkats av främmande makt?
  • Hur arbetar de politiska partierna förebyggande för att motverka påverkan och it-intrång?
  • Hur bygger samhället en motståndskraft mot yttre påverkan inför valet?
Medverkande

Gustav Martner

Digital Reliance

Serie-entreprenör inom marknadsföring och big data och en av Sveriges absolut mest belönade digitala kreatörer. Han är även debattör och aktivist som skapat storskaliga sociala initiativ som t ex Refugee Phones.

m

Mattias Gökinan

IT-strateg Social-
demokraterna

Mattias Gökinan jobbar som IT-strateg på Socialdemokraternas kansli och har gjort det sedan 2003 med övergripande ansvar för IT-säkerhet, IT-policy, drift, upphandlingar och licenser.

Mikael Tofvesson

Enhetschef, MSB

Kl. 13.30-14.30
Sal M2

Trygghet i våra städer

Våldet i våra städer skrämmer och i samhällsdebatten utmålas problem framför lösningar. Ökad gängbrottslighet, återkommande skjutningar och våld mot blåljusenheter sprider rädsla och en upplevelse av att våra gemensamma resurser inte räcker till. Under våren 2017 förlängde Polismyndigheten listan på särskilt utsatta områden och utmaningen att åter skapa trygghet för invånarna verkar allt större.

Detta till trots arbetar såväl kommuner och myndigheter tillsammans med ideella krafter för att skapa trygghet och säkerhet för alla.

  • Vilka åtgärder vidtar Polismyndigheten för att öka tryggheten i särskilt utsatta områden?
  • Finns det gemensamma bakomliggande faktorer till de ökade antalet särskilt utsatta områdena?
  • Hur kan samhället samverka för att förebygga social oro och skapa trygghet?
Medverkande

Manne Gerell

Forskare, Malmö högskola

Manne Gerell är forskare i kriminologi med särskilt inriktning mot varför vissa platser eller områden har mer brott. Han har bland annat publicerat studier om bilbränder, skjutningar och gatuvåld. 

Per-Erik Ebbeståhl

Trygghets- och säkerhetsdirektör i Malmö Stad

Trygghets- och säkerhetsdirektör i Malmö Stad. Tidigare chef säkerhet och beredskap i Göteborgs stad och biträdande brandchef i Malmö brandkår. I grunden brandingenjör och statsvetare.

Linda H Staaf

chef Underrättelse-
enheten vid
Nationella operativa avdelningen

Linda H Staaf är chef för Underrättelseenheten vid Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten. Hon är polismästare och har en lång erfarenhet av arbete mot organiserad brottslighet. Linda är bl a ansvarig för polisens rapport om utsatta områden.

Stefan Hector

Polismästare Polismyndigheten

Stefan har arbetat som polis i 27 år, varav 12 år i Nationella insatsstyrkan. Han har bland annat under fem år varit biträdande chef i Västerort i Stockholm och sedan 1 mars 2015 är han chef för den operativa enheten på NOA (Nationella operativa avdelningen) där bland annat Nationella insatsstyrkan, Polisflyget, Nationella bombskyddet och den Nationella ledningscentralen ingår.


Kl. 13.45-14.30
Sal M1

Osäker omvärldsutveckling och Sveriges säkerhet

Sveriges säkerhet formas av det som händer runt omkring oss och enligt regeringens säkerhetspolitiska doktrin ska vår säkerhet byggas tillsammans med andra. Sverige är inte längre ett neutralt land som kan välja att stå utanför kriser och konflikter i vårt närområde. Istället säger doktrinen det motsatta – Sverige ska solidariskt vara med för att skapa en säkerhetsgemenskap och trygga vår gemensamma fred och i frihet. I den förda politiken betyder detta att Sverige sätter stor tilltro till FN och EU och ett nära samarbete med Nato. Därtill sluts bilaterala samarbetsavtal för att ytterligare stärka våra band med andra som delar våra värderingar och tro på demokrati. Allt detta för att bidra till vår och andras säkerhet.

Utvecklingen på många håll runt om i världen är dyster. De allt mer auktoritära regimerna i Ryssland och Turkiet. Ett fruktansvärt krig i Syrien och ett oroligt Mellanöstern. Tiotals miljoner människor är på flykt undan krig och svält. Dessutom ser vi i våra egna gemenskaper en ökad splittring, främlingsfientlighet och populism. Storbritanniens val att lämna EU är ett sår i den europeiska gemenskapen och i USA vänder Trumpadministrationen det amerikanska fokuset och blir allt mer slutet och protektionistiskt.

  • Vilka positiva tecken finns det att pågående stora negativa utvecklingstrender kan vändas?
  • Kan Sverige bidra till att vända den globala negativa säkerhetstrenden? 
  • På vilket sätt påverkas Sveriges säkerhet av utvecklingen i omvärlden?
Medverkande

Björn Fägersten

Seniorforskare & chef, UI:s Europaprogram

Björn Fägersten är Seniorforskare och chef för UI:s Europaprogram. Hans forskning berör europeisk integration och säkerhetspolitik. Tidigare verksam vid Harvard och Europauniversitetet i Florens.   

h

HC Hagman

Analyschef, Utrikes-
departementet 

Dr H-C Hagman är analyschef på UD och senior rådgivare till Kabinettssekreteraren. Tidigare var han chef för Kansliet för Strategisk Analys i Statsrådsberedningen och på UD, samt innan dess analyschef på Försvarsdepartementet. 

r

Rouzbeh Parsi

Universitetslektor,
Lunds universitet 

Avhandling i historia (2009, lunds universitet) om nationalism i Iran. Forskare vid eu:s institut för säkerhetspolitiska studier i Paris (2009-2013) med fokus på Iran och mellanöstern. Lektor vid avdelningen för mänskliga rättigheter vid Lunds universitet sedan 2013. 


Kl. 15.15- 16.15
Sal: E8

Workshop 

Varje uppkopplad enhet är en möjlig ingång för hackare. Hur säkrar er verksamhet sina enheter?

IT-säkerhetsutgifter bör övergå från att förebygga och skydda till att upptäcka och reagera vid klientenheten. Skyddandet av en organisations data i det aktuella IT-klimatet – inför ett ökat hot av cyberbrottslighet och en minskad kontroll över nätverkets yttre gränser – kräver två saker: en förändring av själva konceptet och större resurser.

Nätverkskonceptet måste förändras. Idén om nätverket som ett staket runt en samling enheter är inte längre tillämplig. Det är dags att inse verkligheten. ”Nätverket” är en illusion. Det kommer ur anslutna enheter – var för sig en slutpunkt. Att säkra nätverket innebär att säkra slutpunkterna. Och varje slutpunkt består av två delar: enheten och den person som använder den. Båda måste beaktas.

Upprätthållandet av säkerhet genom detta synsätt är dock betydligt mer komplicerat än vad det var med de enkla stationära datorerna anslutna i en Ethernet-miljö från förr. Det kräver större resurser, och dessa måste prioriteras. 

Utmaningen är enorm. Och med tiden – med explosionen av enheter i IoT-eran och alltmer sofistikerad cyberbrottslighet – kommer den att bli allt mer problematiskt. Men inte oövervinnlig. Med rätt teknik, rätt strategi och rätta resurser kan vi försvara våra slutpunkter. Vi kan hålla vår information säker.

Frågeställningar:

  • Förstå vikten av åktomstkontroll med multifaktorautenticering.
  • Finns en säkerhetspolicy? Vilka har kunskap om den?
  • Kravställa på säkerhet i upphandlingar.
Medverkande

Jenny Gustavsson

Produktchef HP

Jenny jobbar som produktchef för HPs stationära företagsdatorer och har ett övergripande ansvar för HPs generella budskap kring företags PC. Har under sina 10 år på HP en bred produkterfarenhet då hon i drygt 8 av dessa åren jobbat som produktchef för olika områden.

Anna Josefson

Produktchef HP

Anna är produktchef för HP Sveriges bärbara företagsdatorer och har jobbat på HP i 10 år inom olika tjänster sedan hon avslutade sina studier som civilingenjör inom industriell ekonomi på Linköpings tekniska högskola. 

Lars Esping

Produktchef HP

Lars är produktchef för skrivare och MFP inom Office Printing Solution. Har jobbat på HP i 17 år, varav 10 år inom print i olika befattningar vilket gett en bred erfarenhet från kunder, partners, produkter och lösningar.

Moderator

Stefan Berglund

Affärsområdeschef HP

Stefan har arbetat på HP sedan 1999 och är sedan separationen från Hewlett-Packard Enterprise 2015 affärsområdeschef för HP Sverige dokumentlösningar. Tidigare har Stefan haft ett flertal olika sälj och säljledande roller på HP. Bland annat har han varit chef för HPs partnerverksamhet och försäljningschef för försäljning till stora företag och organisationer.


Kl. 15.15-16.15
Sal M7

Att möta våldsbejakande extremism

Sedan ett par år är det olagligt att resa för att delta i IS brutala krig i Syrien och Irak. Med stöd av lagen kan Säkerhetspolisen gripa misstänkta personer som påbörjat sin resa och på så vis minska antalet som åker. Antalet personer från Sverige som ansluter sig till IS har minskat. Det beror till del av säkerhetsläget i Syrien. Det är omdiskuterat om den svenska lagstiftningen är effektiv och trots att Säkerhetspolisen är positiv riktar många kritik mot att avsikten med resorna är allt för svårt att bevisa. Totalt har den nya lagen endast inneburit ett åtal som senare ledde till friande dom.

När de personer som trots allt åkt för att delta i terroristernas kamp återvänder står vi som samhälle inför en rad utmaningar. I en stundom hätsk samhällsdebatt lyfts såväl krav på skärpt lagstiftning som rehabiliterande åtgärder. Dock är arbetet med att hantera extremism inte bara en fråga om islamistisk extremism. Utmaningarna med extremism finns såväl i den autonoma vänstern som inom den extrema högern och vägarna för att förebygga och hantera frågorna skiljer sig åt i landet.

  • Vilka förebyggande åtgärder gör vi idag för att hindra spridning av, rekrytering till och finansiering av våldsbejakande extremism?
  • Vilka åtgärder görs för att och identifiera och identifiera återvändande extremister?
  • Hur kan en kommun lokalt arbeta för att minska effekterna av våldsbejakande extremism?
Medverkande

Roger Haddad

Rättpolitisk talesperson

Riksdagsledamot för Västmanlands län,
Ledamot av justitieutskottet och Liberalernas rättspolitiska talesperson. 

Anna Andersson

Forskare

Anna Andersson är doktorand i juridik, Universitet i Oslo, och forskar om våldsanvändning i väpnad konflikt. Hon är medredaktör för Fremmedkrigere: Forebygging, Straffeforfølgning og Rehabilitering i Skandinavia (2017).

Veronica Strandh

postdoktor vid
Statsvetenskapliga
institutionen, Umeå universitet

Veronica Strandh är postdoktor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Hennes forskningsintressen rör våldsbejakande extremism, terrorism, krisberedskap och civilsamhället. 

a

Anna Carlstedt

Nationella samordnaren
mot våldsbejakande
extremism

Anna Carlstedt är Nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och forskare. Hon har tidigare bland annat varit Ordförande för Svenska Röda korset. 

m

Mats Pertoft

riksdagsledamot (MP),
vice ordförande Justitieutskottet

Lärare, kommunalråd Södertälje (MP) 2000-2006, riksdagsledamot (MP) Stockholms Län 2006 - idag.


Kl. 15.15-16.15
Sal M2

Näringslivets roll i totalförsvaret

Det är dags att upprätta ett totalt försvar av Sverige och återigen förbereda samhällsviktiga verksamheter inför tider av höjd beredskap. I ett dåtida totalförsvar var stora delar av denna verksamhet statligt ägd. Staten kunde även genom särskilda avtal prioritera produktion i utvalda k-företag. Idag har dessa avtal löpt ut och mycket av det statligt ägda har övergått till privata aktörer som inte sällan återfinns i multilaterala företagsstrukturer. Dessutom ställer ett allt mer beroende och sårbart samhälle idag till del andra krav på funktionalitet, inte minst kopplat till teknikutvecklingen.

  • Vilka är de samhällsviktiga verksamheterna i det nya totalförsvaret?
  • Vilka drivkrafter finns inom det privata näringslivet att möta totalförsvarets utmaningar?
  • Hur ska en framtida privat offentlig samverkan fungera?
Medverkande

Karl Lallerstedt

Svenskt Näringsliv

Karl är ansvarig för Näringslivets Säkerhets-
delegation vid Svenskt Näringsliv. 

Åsa Sundberg

VD Teracom

Teracom sänder ut radio och tv, samt levererar säkra, robusta och moderna kommunikationslösningar till företag, myndigheter och organisationer i Sverige.

c

Cecilia Nyström

Direktör MSB

Kulturgeograf med intresse för samhällen och dess utveckling, människor, värderingar och ledarskap. Arbetat som chef och ledare i staten sedan 2004, på MSB som chef och ledare för tre avdelningar och nu som direktör.

m

 

Mats Lundbäck

CTO Telia Sverige

Aldrig är behovet av säkra kommunikations-
lösningar så viktigt som i krissituationer. Telia har i över 160 år kopplat upp Sverige och levererar säker kommunikation via Sveriges bästa mobilnät och mest utbredda fibernät.


Kl. 15.15-16.15
Sal M8

Hot och våld mot förtroendevalda

När en förtroendevald politiker hotas och utsätts för våld är det inte bara en fråga för den enskilda utan hela samhället. Det är grundläggande för vår demokrati att dess företrädare är tryggade och känner sig säkra. Trots det blir det allt mer är hoten allt mer förekommande och många vittnar om att de blivit en del i den förtroendevaldas vardag. Inför valet 2018 är det särskilt viktigt att det finns ett utvecklat stöd till förtroendevalda i alla nivåer.

  • Hur ser problembilden ut för hot och våld mot förtroendevalda?
  • Vilka verktyg finner det för att förebygga, hantera och lagföra hot och våld mot politiker?
  • Finns det behov av särskild lagstiftning för hot mot förtroendevalda?
Medverkande

Anna Frenzel

Brottsförebyggande
rådet

Anna Frenzel arbetar som utredare på Brå, och är projektledare för Politikernas trygghetsundersökning 2017. Hon arbetar även med frågor som rör våld i nära relation och ungdomsbrottslighet. 

A

Agneta Blom

Docent Statskunskap

Agneta är docent i statskunskap. Sekreterare i utredningen om hot och våld mot förtroendevalda 2004-06. Har även arbetat med förebyggande av extremism och idrottsrelaterad brottslighet.

Fotograf: Pavel Koubek. 

Kjell Åke Eriksson

Projektledare för projektet Hat, hot och våld mot förtroendevalda, SKL

Arbetar som projektledare för en satsning som SKL genomför för att stödja medlemmarna i arbetet mot hat och hot mot förtroendevalda. Vi genomför utvecklingsarbete och erbjuder utbildningar.


Kl. 15.30-16.30
Sal M6

En gemensam grund i gråskalan

I den fredstida krishanteringen utgår de ansvariga aktörerna från gemensamma grunder för samverkan och ledning. Gemensamma utgångspunkter för bland annat kunskap om ansvarsfördelning, prioriteringar och förmåga att arbeta tillsammans i samlade lägesbilder utgör viktiga komponenter i samordningen av krishanteringsinsatsen.

Den dåtida komponenten för civilt försvar utgick från en ledningsmodell mer lik den militära linjära beslutsstrukturen. Tydlig ansvarsfördelning och ledning var garanten för klara beslutskedjor där genom samhällets resurser kunde prioriteras och fördelas efter totalförsvarets behov.

I utvecklingen av ett nytt totalförsvar, till del baserat på den fredstida krisberedskapen, ska dessa två modeller sammanfogas. Att nyttja ett effektivt och generiskt system i fredstida konfliktskalan utan att riskera skapa allt för stor förändring i steget till krigets krav på ledning och styrning är en stor utmaning för totalförsvaret.

  • Utgör lagstiftningen en begränsning för Sveriges förmåga att möta kris och krig i gråskalan?
  • Hur kan en gemensam grundsyn utvecklas för att minska avståndet mellan fred och krig?
  • Kan de gemensamma grunderna utgöra modell för samverkan också under höjd beredskap och krig?
Medverkande

Thomas Eneström

Senior konsult
i krisberedskap, 
Combitech

Thomas Eneström är senior konsult i krisberedskap och civilt försvar på Combitech. Han har arbetat i MSB:s insatsverksamhet såväl som strategiskt med bl.a. försvarsplanering på Försvarsdepartementet.

Anneli Bergholm Söder

chef Operativa avdelningen, MSB

Anneli Bergholm Söder, chef för MSB:s operativa avdelning, leder MSB:s operativa arbete under nationella och internationella kriser som ebolautbrottet, flyktingsituationen och terrorhändelsen i Stockholm.

Fredrik Bynander

Docent, Crismart Försvarshögskolan

Fredrik Bynander är docent i Statsvetenskap och tillträdande chef för Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, samt ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademin.

Mats Klintäng

Försvarsmakten

Chef Totalförsvarsplanering Försvarsmakten


15:30-16:15
Sal: M1

Ett förankrat försvar

Då handlade folkförankring om att skapa försvarsvilja och ge samhället och Försvarsmakten stöd. I det nya totalförsvaret kommer folkförankringen i allt större utsträckning att utgå från individen och hens förmåga och kunskap att stå emot påverkan, klara sig själv trots starka beroenden och vid behov också bistå och erbjuda medmänniskor sitt stöd.  Att det nya totalförsvaret är förankrat hos befolkningen kommer vara grundläggande – såväl i trovärdigheten som i den faktiska försvarsförmågan.

I takt med att osäkerheter i vår omvärld påverkar oss allt mer ökar intresset för att diskutera frågor om vår säkerhet – vad som hotar och vilka lösningar som finns. För att förankra kunskapen om vårt totalförsvar krävs en aktiv dialog mellan samhälle och individ.

  • Hur kan samhället bidra till en allmän ökad kunskap om totalförsvaret?
  • Hur kan civilsamhället bidra till att förankra försvaret?
  • På vilket sätt påverkar gråskalekonfliktens dimensioner folkförankringen?
Medverkande

Malin Dreifaldt

Riksbilkårschef

Malin har erfarenhet av krisberedskap såväl statligt som kommunalt. Fokus ligger inom civil-militär samverkan, totalförsvar, RSA och frivilliga försvarsorganisationer. Sedan 2014 är hon Riksbilkårchef.

Nina Larsson

Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

Aktiv i demokrati och bildningsfrågor. Tidigare riksdagsledamot och partisekreterare (L). Nina har bakgrund som officer och har tjänstgjort i Kosovo.

a

Ann Ödlund

Forskare, FOI

Ann Ödlund är förste forskare vid FOI. Ann har en utbildningsbakgrund inom beteende-

vetenskap och organisationspsykologi. De senaste åren har hon genomfört studier inom totalförsvar och civilt försvar.

Har du frågor gällande programmet? Vänligen kontakta programansvarige: 

070-733 07 52