Bostadsrättsmässan 2016 - MalmöMässan, 07 - 08 oktober 2016

Den största mötesplatsen för bostadsrättsföreningar - allt under samma tak!

Klimatförändringar - hur vet man när ens hus är i riskläge?

Klimatförändringarna är något som inte bara påverkar vårt jordklot och miljö utan även något som kan ge stora konsekvenser för våra fastigheter. Under Bostadsrättsmässan kommer b la Karolina Brick, Miljöchef på Riksbyggen att debattera detta. 

Karolina – hur vet man när ens hus är i riskläge? 

Karolina: Vi vet ännu inte på vilket sätt klimatet kommer att förändras i framtiden, men olika scenarier har olika effekter på byggnader. Det finns mycket befintliga utredningar både hos kommuner och länsstyrelser avseende bland annat erosion, översvämning från vattendrag och havsnivåhöjning, men även hos olika myndigheter såsom Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samt SMHI och SGI (Statens geotekniska institut). SMHI jobbar exempelvis med olika typer av klimatscenarier och SGI med skredriskkarteringar.

Dessa befintliga utredningar kan fastighetsägare nyttja för att kartlägga klimatrelaterade risker för sin egen fastighet. Man kan även gå ut och titta på hur fastigheten ser ur, finns det mycket hårdgjorda ytor? Vart tar vattnet vägen när det regnar? Vilket skick är tak, fasad och avrinningsvägar såsom stuprör?

Om fastigheten befinner sig i ett riskläge av något slag, behöver man se över på vilket sätt den behöver klimatanpassas.

Vad kan hända om huset befinner sig i riskläge?

Karolina: Det beror vilken risk huset är utsatt för. Det kan handla om risk för stigande havsnivå, kusterosion, skred, översvämning, erosion, ökad luftfuktighet, stormar och skyfall.

Vilka konsekvenser kan det ge på huset?

Karolina: Ökad nederbörd kan medföra översvämning av huset och ökade problem med fukt eller mögel. Hus som ligger nära hav och vattendrag löper en större risk för ras och skred. Förändrade snö och vindlaster kan påverka husen på olika sätt, bland annat tak och fasader. En ökad temperatur kan medföra att husen får ett mindre uppvärmningsbehov och att de istället behöver kylas ner.

Vilka konsekvenser kan det ge husets försäkring?

Karolina:Försäkringsbranschen har flaggat för att vissa områden och byggnader kan få högre premier, högre självrisker eller till och med inte kunna försäkras, om vi inte lyckas med det skadeförebyggande klimatanpassningsarbetet

Något övrigt du vill tillägga?

Karolina: Jag vill uppmana alla fastighetsägare att se över sina fastigheter ur denna aspekt. När man vet hur riskläget ser ut kan man titta på specifika åtgärder för att förebygga eventuella risker. Till exempel så går det att nyttja ekosystemtjänster på tomten, genom att med grönytor bidra till att nederbörd infiltreras i marken, eller med hjälp av diken eller dammar reglera vattenflöden. Det går även att genomföra olika byggnadstekniska åtgärder, såsom att installera översvämningsskydd i källaren eller täta tak. Se över vilka relevanta åtgärder av underhållskaraktär som kan genomföras och om fastigheten står inför en ombyggnation, ta med denna aspekt vid val av åtgärder.

Jag vill även passa på att tipsa om två olika ställen där det går att hitta bra information:

SMHI har skapat en Klimatanpassningsportal, www.klimatanpassningsportalen.se där det går att hitta mycket information och bra tips.

VisAdapt är ett webbaserat verktyg som har tagits fram av Linköpings Universitet i samverkan med flera andra universitet och SMHI. I utvecklingsarbetet har även myndigheter, kommuner och försäkringsbolag varit engagerade. Genom att knappa in sin gatuadress och den egna byggnaden, kan man som fastighetsägare få information och råd om hur huset kan skyddas mot olika klimathändelser. Verktyget finns tillgängligt på: www.visadapt.info


Läs intervjun med Monika Jukic, SBC

Läs intervjun med Linnea Källgård, HSB Living Lab

Karolina Brick

Karolina Brick, Miljöchef, Riksbyggen